Brev från Israel, Featured, svenska

Ett brev till svenska medier

Jag älskar Sverige. Min väninna Ann, som är som min syster, bor i Stockholm och jag besöker henne ofta. Det finns mycket jag beundrar i Sverige, sådant som jag skulle vilja se i Israel, huvudsakligen er tolerans och acceptans av olika kulturer, det sätt som ni kombinerar en fri ekonomi med omsorg om de mindre lyckligt lottade. Jag beundrar att ni har en myndighet vars enda uppgift är att ge ekonomiskt stöd till fattiga länder – SIDA.

En sak som jag inte kan förstå är de svenska medierna. Inget av det ovanstående gäller beträffande Israel. Faktum är att när det gäller Israel förvandlas svenska medier till dogmatiska och självgoda aktivister som verkar drivas av ego och total avsaknad av empati.

Det finns 7 miljoner medborgare i Israel – judar, araber och andra minoriteter. Det är en färgrik blandning av religioner, kulturer, opinioner och känslor. Det är sant; vi har våra fanatiker, precis som våra grannar. Vi har egoistiska, högljudda politiker, precis som våra grannar. Men mellan dessa ytterligheter finns bra, ärliga människor som försöker leva sitt liv i ett ytterst instabilt område för att bygga upp och arbeta för att skapa förbättring.

En social förändring kan endast äga rum när en kritisk punkt har nåtts. Medan politikerna spelar sitt spel, vävs de ekonomiska och sociala relationerna med palestinska företag, skolor och andra bra människor. Det tog England, Frankrike, Holland och Spanien 400 år att sluta kriga. Jag hoppas att det går mycket fortare här… men när man sår ett frö kan man inte förvänta sig att ett träd ska växa upp på ett par veckor.

Sju miljoner människor, många kreativa entreprenörer, men ingenting i svenska medier. Vi beskrivs alla ytligt som aggressiva, blodtörstiga och likgiltiga inför mänskliga rättigheter. Likt en typisk spagettivästern beskrivs vi alltid som ”de onda” och palestinierna är alltid ”de goda”. Konstigt nog kommenteras det sällan att våra städer i söder konstant utsätts för raketattacker av Hamas. Man diskuterar aldrig att de miljontals dollar som er regering skänkt till palestinierna används för att köpa vapen och för att fylla på Hamas-ledarnas privata bankkonton (detta är förstås en intern fråga och rör inte mig, egentligen).

Aggressiva handlingar uppstår på grund av rädsla och smärta och både judar och araber har mycket av den varan i sitt kollektiva minne. Det är lätt att ha en hög moral och nobla idéer när man lever ett lugnt och tryggt liv, men i den bråkdelen av en sekund när man sitter i ett skyddsrum och väntar på att raketen ska slå ner försvinner alla nobla tankar och ersätts av rädsla och vrede. Trots detta tar vi oss samman för att bygga upp våra liv igen; våra ömsesidiga relationer. Det tar tid och tålamod, men dessa frön planteras ett i taget.

Allt vi begär av er är empati. Ni har all rätt – till och med en skyldighet – att kritisera, att rapportera de många orättvisor som finns i denna region, men var rättvisa. Visa våra sanna färger, vår rädsla, vår smärta och vår frustration. Visa det som är bra och det som är dåligt. Och var medkännande. Man kan aldrig döma någon förrän man har gått i den personens skor. Om ni vill vara en del av att förändra vårt Mellanöstern till ett himmelrike måste ni vara medkännande och rättvisa. Vi kommer att lyssna.

Iris Toister

Översättning: Ingrid Olsson.

Connect with me on Facebook. Follow me on Twitter.

3 Comments

  1. Anders G

    Ja, jag har också sett mycket fint i Israel och jag ä medveten om att miljoner araber lever i Israel (i och för sig som andra klassens medborgare, utestängda från från de flesta välfärdssystem, men det vet du säkert redan). Jag har gått i personers skor i Israel och förstår rädslan, men jag skulle också föreslå att du går i en palestiniers skor en vecka. Din släkts gård kan förstöras av fanatiska bosättare, för att åka in till din skola in staden behöver du passera två vägspärrar och förnedras av tonåringar med automatkarbiner, du får aldrig en chans att lämna ditt land. Samtidigt i media likställs allt motstånd mot detta system med terrorism.

    Det som särskilt gör att många inte litar på Israels politiker och militär är att varje gång som fredsprocessen havererar tar Israel mer mark från palestinierna och inskränker deras liv ännu mer. Det talar för att Israel inte vill ha fred eftersom de hela tiden lägger nya provokationer till de gamla. Och så länge ni vanliga, hårt arbetande, icke-fanatiska israeler inte röstar ut dem som vill roffa åt sig mer mark och mer vatten från palestinierna kommer era ord om fred eka tomt.

  2. Jonas

    Det du skriver visar svenskarnas inkompetens när det gäller denna konflikt.
    För det första har inte Israel tagit något från palestinierna, man tog den så kallade Västbanken från Jordanien och Gaza från Egypten i ett försvarskrig.

    Israel drog sig tillbaka från Gaza och fick tusentals raketer och självmordsbombare som svar från palestinierna.
    Israel har erbjudit palestinierna allt och lite till för att få till en fred trots att att araberna och palestinierna konstant attackerat Israel.
    Det är palestinierna som konstant bryter varje vapenvila och som vägrar att förhandla.
    På vilket sätt förnedras man för att man måste visa papper när man ska in i ett annat land. Blir du förnedrad när du är ute och reser och måste visa pass?!
    Sen kan man inte begära att den personen man försöker döda ska vara ens bästa kompis.

    Sluta läs svenska tidningar och använd ditt eget huvud om möjligt.

Trackbacks / Pings