Featured, svenska

Några ord om Israelism.se

Det är inte alltid lätt att vara pro-Israel-bloggare i Sverige.
Som aktivist för Israel blir man lätt utsatt för påhopp från alla tänkbara håll. Kortfattat: det är lätt att ge upp.

Jag har fått en del mail under den senaste tiden, med frågor om varför det inte går att kommentera på Israelism.se.
Om du var med när jag för sex år sedan började blogga om Israel (på en annan site) så förstår du varför. Kommentarerna som kom in var fyllda av hat, vrede och ”åsikter” uppkomna tack vare decennier av hjärntvätt av svensk media.
Efter sömnlösa nätter och magont när kommentarerna skulle gås igenom och godkännas stängde jag till slut av kommentarsfunktionen. Och förresten så är Israelism.se inget klotterplank! Jag vill bara vidga svenskens vyer en aning.
Jag vill presentera ett annat Israel.
En annan bild.
En sannare bild.

Sedan finns det så klart rena rama antisemiter, men om det går att örfila lite vett i dem vet jag inte.

När man väl förstått hur media fungerar så kan man inte knipa näbb.
Att israelerna konstant utsätts för terror i form raketer (med avsikt att ha ihjäl så många judiska barn, kvinnor och män som möjligt), stenkastning (inga smågossar med småstenar, utan dödliga bautastenar) osv. och media tiger borde göra varenda svensk upprörd. Ni vet, svensken som slår sig för bröstet och jollrar om att hen älskar demokrati och rättvisa.
Detta gäller tydligen dock inte när det gäller världens enda judiska stat.
Det är ingen anstormning till gator och torg när Israel utsätts för terror och elände. [Våra manifestationer: vinter, sommar.]
Ingen vet ju att någonting har hänt. Och varför vet de inte det då? Därför att media inte har rapporterat om det inträffade.

De tålmodiga israelerna väntar och uthärdar. Till slut slår de tillbaka och då kommer rubrikerna: ”Israels attacker mot XX.”

Denna vidriga, lögnaktiga, ohederliga typ av ”journalistik” gör mig mörkrädd.
Den borde göra dig mörkrädd också. Och oroad.
Oavsett om en diggar Israel eller inte (och gör man inte det så har man säkerligen aldrig besökt landet och mött dess fantastiska medborgare), så bör en förstå att detta inte är hyvens. Att detta är livsfarligt.

Men allt är inte elände.
Det känns som att varje dag vaknar ännu en människa upp ur dvalan.
Jag sade – klyschigt – en gång att kan jag få en person att se på den judiska staten med andra ögon så är jag nöjd. Det första tack-jag-var-hjärntvättad-men-nu-vet-jag-bättre-mailet kom för flera år sedan. Sedan dess inkommer två positiva mail/meddelanden för varje hatmail. Sådant ger en simpel bloggare styrka och mannamod.
Och ingenting är roligare än när någon, på en gata i Israel, kommer fram och frågar om jag är jag. ”Tack så mycket för vad du gör för oss.”
Det är vackert.
Och det är väl så att om man gör någonting från hjärtat, och inte för egen vinnings skull, så gör man det som man ska göra och då går det bra. Då får man ett hjärtligt tack och det är mer än nog.

Dessutom, att vara Israelaktivist, har lett mig in på många roliga vägar.
Förutom alla de ljuvliga vänner jag fått i Sverige, i Israel och runt om i världen – som jag aldrig annars skulle ha träffat – så har jag fått vara med om en hel del kul saker: israeliska Channel 10 och Channel 1, Al Jazeera samt radio lite här och där och så en hel del artiklar. För att inte tala om inbjudningarna till Israels ambassad och den beryktade föreläsningen i Malmö. Roliga äventyr!

Så ja, livet förändrades 2008. Till det bättre.
Och jag fortsätter med det jag håller på med.

Du hittar mig – förutom på Israelism.se och LettersFromIsrael.com – även på Twitter, Facebook och Times of Israel.
Jag är även delaktig i kampen mot antisemitism på nätet, via YadBYad.

 

Connect with me on Facebook. Follow me on Twitter.

About Kim Milrell da Costa

Pro-Israel blogger since 2008.